|
Ja, hur jag ska beskriva
honom är svårt. Kan börja med att säga att jag tror aldrig att
han blir vuxen. Har tappat hoppet. Vi har aldrig haft en hund
tidigare med så mycket bus. Ibland kan det kännas roligt, men
inte när jag tycker att det ska vara lite mer allvar i det vi
gör. Han gör nämligen ingen skillnad på det. Han bryr sig inte
ens om tikarnas kroppsspråk. Vill han busa då ska dom ställa
upp. Detta innebär att dom måste ta till "hårdhandskarna" ibland.
Vid det här laget saknar han några små bitar på kropp och öron
till följd av det. Vi tränar mycket lydnad. Har även gått på
kurser för att försöka lära honom att man måste fungera även
om det finns saker som distraherar. Men han skulle nog kunna
ta stryk och det vore lika roligt ändå. På hemma plan fungerar
träningen bra, då går han nästan klockrent. På planen kan jag
inte lämna honom varken på platsläggning eller inkallning utan
att kan kommer krypande. Men det gäller att kämpa vidare. Det
är en underbart snäll hund. Det var en bekant som sa: -Det är
ingen Dobermann, det är en kelig kattunge du har! Likheten är
stor. Han älskar ett av mina barnbarn. När hon kommer ska han
ligga i knä på henne. Ja, ni kan ju tänka er, hon är bara 8
år. Ja, jag får väl skriva in i den här sidan om det händer
nåt positivt med hans utveckling. Framtiden får visa. Han är
karaktärstestad och godkänd. På utställning har han fått som
bäst 2 CK. ( 1 på en nationell och 1 på en inter nationell)
Bis- reserv Blev han en gång som valp. Jag satsar inte så hårt
på utställningar.
|