För c:a 100 år sedan
fanns det en man i Tyskland som hette Dobermann. Han hade
egentligen som yrke att driva in skatt, men problem med att
han var psykiskt väldigt svag. Hans intresse för hundar gjorde
att han fick idén, att avla fram en så stor och skarp
hund som möjligt. Dobermann hade svårigheter med sitt arbete,
och levde därför fattigt. På relativt kort tid avlade han
fram en hund som ansågs som livsfarlig. Inkomsterna förbättrades
och han dog som en rik man. Hur han tog fram rasen vet man
inte, den hemligheten tog han med sig i graven. En teori är
att någon typ av boskapshund ev. Rottweiler och den tyska
Pinschern utgjorde grundstommen. Den stora skärpan hos rasen
gjorde att den sattes in i polistjänst. Senare korsades den
med Greyhound för att bli lite ädlare. Dobermann är en mycket
bra brukshund.
Dobermann är en härlig hundras. Deras
ömsinthet gentemot familjen går inte att med ord att beskriva.
Dom har tyvärr fått en dålig image, på grund av filmer dom
har visats på. Beskrivningen av dobermann på film, är ofta
öppna käftar och ett argsint uttryck. Men jag säger som en
uppfödare. Tittar man på svansen så viftar den. Alltså ofta
ett inlärt beteende. Visst är det en tuff hund som kräver
sin herre. Det är definitivt ingen förstagångshund. Ett bra
ledarskap kräver ju den minsta hund, så där är ingen undantagen.
Speciellt i Tyskland har Dobermann används som polis- och
hangarhundar. Vakt- instinkten är väl utpräglad. För övrigt
är det en bra brukshund. Drag är väl en av de vanliogaste
grenarna. Men både i spår och sök fungerar det bra. Undantagen
bekräfta regeln sägs det och det existerar nog. Med "fel"
ägare kan vilken hund som helst bli farlig. Oseriös avel kan
också ställa till problem inom alla raser. Själv var jag skeptisk
på Dobermann tills jag köpte min första. Nu har jag svårt
att tänka mig någon annan, men så är det väl för dom flesta
av oss, att vi blir lite rasbunden. Nog om det. Alla älskar
vi väl våra husdjur oavsett vad det är. Så även jag.
Dobermanns livslängd är ca:
12 år.
