Ledarskap bygger mycket på förtroende. Ledardjur i naturen är inga tyranner. Det borde vi rätta oss efter. Der är viktigt att vara sin hunds ledare. men en snäll och trygg ledare som i det vilda. En som hunden älskar och ser upp till. Inte en som hunden är rädd för eller underkastar sig för mycket för. Ska man träna en hund med fasthet eller dominans? Eller ska man träna med hjälp av belöning och beröm? Godis, är inte det mutor???? Gamla hårda metoder har fungerat i alla tider, varför ska man hålla på med något annat? Känner ni igen orden? En del dressörer förespråkar hårdhet och auktoritet som bästa vägen till en god lydnad. och visst fungerar det. men till vilket pris? Jo, att hundarna blir undergivna och krypiga. Och det vill vi till varje pris undvika. Det är belöning för rätt utförda prestationer, som skapar inlärning. Inte bestraffning för felen man gör. Det är den positiva upplevelsen av att lyckas, av att få belöning, som skapar inlärning. Hårda tag och bestämdhet ger bara som resultat att respekten ökar. men det lär man sig ju inte av. Belöningen är det man arbetar med då man ska lära en hund något nytt. En godsak är kanske bästa belöningen- kanske för att vi människor är så dåliga på att berömma med rösten. En godisbit får hunden motiverad, koncentrerad och villig. Den som kallar godis för mutor har helt fel. Varför pratas det så mycket negativt om godis i hundräning! Troligen för de som inte skiljer på begreppen inlärning och prestation. Godis är ett lugnande medel. Det går nämligen inte att äta om man är upprörd och stressad. Godsaken som ska motivera hunden att lära sig kommer samtidigt att lugna den. Stress blockerar inlärningsförmågan om det blir för mycket av den varan. Godiset får hunden alltså motiverad, villig och lugn. Kan man tänka sig en mer perfekt kombination.